Welcome to my little domestic corner of the WorldWideWeb!
Time is inexorably ticking ahead towards its rear end, and I find it increasingly urgent to communicate with old and new friends in this world, while it still lasts. To an even greater extent this urgency concerns my own physical appearance and one mental skill or the other that still remains. That’s why I have established this web-log, to be able to hold up some discoveries that I unter mein lebenslauf "root up" from the mud and mire of humanity or from my own, precursors and fellow-wanderers cultivated land and rubbish-heaps.
There might be "pearls", wasted errors in thinking or downright stumbling-stones that show up and I hope that you who visit my web-log would feel called upon to return me a word or so. The Latin word communicatio originally meant message. If we communicate, we share and give each other a little bit of ourselves, and our knowledge will increase in spe. From experience I know that the views of others generate new thoughts within me. Exchange of thoughts is stimulating acts of culture that we absolutely shall not forfeit during our short walk on earth but rather carefully make use ofevery little dear moment.
Tiden tickar obevekligen vidare mot sin bortre ände, och jag finner det alltmer angeläget att meddela mig med gamla och nya vänner i denna världen, så länge den nu består. I ännu högre grad gäller denna brådska min egen fysiska uppenbarelse och en och annan kvardröjande själsförmögenhet. Därför har jag etablerat denna webblogg, så att jag kan hålla fram ett och annat fynd, som jag unter mein lebenslauf "bökar upp" ur mänsklighetens dypölar eller ur egna, föregångares och medvandrares odlingsmarker och skräphögar.
Det kanske blir "guldkorn", bortkastat tankeskräp eller rent av stötestenar som dyker upp och jag hoppas att du som besöker "webbloggen" vill återgälda mig med något ord på vägen. Det latinska ordet communicatio betydde ursprungligen meddelande. Meddelar vi oss med varandra, så delar vi också med oss till varandra, och vårt vetade växer in spe. Av erfarenhet vet jag att andras tankar väcker nya tankar hos mig själv. Tankeutbyte är en stimulerande kulturhandling, som vi absolut inte skall försitta under vår korta jordevandring, utan fastmer omsorgsfullt tillvarata varje litet tillfälle.
COMMUNICATIO är en synnerligen nödvändig del av tillvaron. Inte minst för att människan är designad att dela frändskap, fellowship, med varandra. Adam skapades av Herren för att han ville gemenskap. Sedan han skapade och designade han Eva för att Adama också skulle kunna dela tillvaron - inte ensam utan tillsammans i communio.
Såsom anges i artikeln ovan har ju också ordet 'communicatio' att göra med 'ömsesidigt utbyte' (mutual exchange). Det är grundläggande mänskligt behov som webbloggen vill tematisera. Vi behöver mera av delandets gåva i synnerhet som tillvaron har förtingligats och mänsklig samvaro ofta minimerats till konstgjord värld, där människor allt mera syns vandrande och varande med öronskydd eller kanske hörlurar, och man 'behöver' inte kommunicera. För man är ju upptagen med sitt lyssnande på vad det nu kan vara. Polisteknikern i TV-serien Graven är ett typiskt exempel på vårt begynnande sociala underskott, ersatt med denna isolerade solovärld avskärmat från världen och samtalet, samvaron och samlivet. Litteraturpristagarinnan med sin blogg förresten (bra!) är ju ett tragiskt exempel på social paralys.
Updated slogan skulle kanske vara: Communicera mera communicatio...
Det finns ett tänkvärt ord som lyder: "Encourage one another daily..." Grundtextens ord till Hebr 3:13 kan vara intressant i sammanhanget. Svenskans ord 'varandra' är också - som den unga generationen säger - ett "grymt" bra socialt uttryck... Ett annat talande avsnitt för gemenskap/fellowship är Filipperbrevet kapitel 4:4-7, 10-14.