communicatio

(these cuts from my diary will be translated on request)

2004-11-11 Kyrkklockorna klämtar här i Norrahammar. Yasser Arafat har slutligen lämnat de levandes land bakom sig. Omvärlden har, med den lilla välgödda hustrun Suha i spetsen, gjort hans dödskamp och död till en fars. Oavsett vad en människa gjort i sin livstid borde hon eller han få sluta sina dagar i ett större mått av värdighet. Detta förvägrades dock denne osedvanlige man, en legend i sin egen livstid, som i så hög utsträckning präglat vår samtidshistoria. Under mer än ett halvsekel har han gäckat både vänner och fiender internt och externt. Hans bortgång är förvisso epokgörande, men vad den kommer att medföra för framtiden, är den stora fråga han lämnar efter sig. Vad som nu skall stiga upp ur askan och spillrorna av hoppet om en palestinsk statsbildning står, om någonstans, skrivet i stjärnorna. Världen håller andan.

2004-11-12 Historien kommer att minnas Ordföranden Arafat som den palestinska nationens skapare. Förvisso har han bidragit till att frammana nationalkänslor hos Palestina-araberna. Men framför allt tycks han, med sina Fatah-hejdukars hjälp ha surfat på vågen av detta sitt folks lidanden. Detta lidande gav honom enväldesmakt och gjorde honom till miljardär. Kaoset kring Arafats kista i Ramallah visar emellertid med all önskvärd tydlighet i vilket skick han lämnar sina undersåtar. På Vilda Västbanken intet nytt, skulle man kunna säga. Människomassor som i generationer huvudsakligen fostrats till mordlust, bygger inte gärna stabila samhällen. Att ägna all sin energi åt någon annans undergång slår gärna tillbaka mot en själv till slut. När nu skottsalvorna som hamrat mot skyn till Arafats ära orsakar ett kulregn över Ramallah blir symboliken mycket påtaglig, nästan iögonfallande. Ändå är det många som blundar.

2004-11-13 Arafat är varken den förste eller störste i historien som sökt grundlägga en nation på hejdlösa våldsverkares och bärsärkars nidingsdåd. Hans storhet låg inte heller i att vara en briljant härförare eller klok statsman. Sin verkliga begåvning visade han som illusionist, när han fick världssamfundet att tro på sitt "demokratiska" Palestina. Så öste vi in guld som prydligt (simsalabim) rann ned genom maskineriet och landade i Arafats egna fickor. Detta var en bravad som borde ha fått hela världen att tappa hakan, och många är vi väl som bara står här och gapar, men vår egen statsminister Göran tycks helt ha missat att Yasser blåste oss på både på freden och på pengarna. Så höll han igång och höll sig vid liv i 75 år. Yasser Arafat var en enorm överlevnadskonstnär, något av den gäckande magins mästare. Vad är kattens nio liv mot de otaliga mordförsök som Arafat undgått? Kanske var han den störste av alla illusionister, men sitt folk lämnade han våldförda, värnlösa och vilseledda. "En skojare var han, det vågar jag sätta min gasmask på."