Om ohederliga hedershattar
| Idag
är det årsdagen av att doktorshatten blåste av Refaat El-Sayed
1986. Han hade just utnämnts till Årets Svensk 1985, men
eftersom han inte sagt hela sanningen om sin hatt så kastades han i
fängelse och miste både äran och berömmelsen. Hattar är inget man skojar
ostraffat om i Sverige. Om Örebro Universitet hade funnits
1986 kunde kanske Refaat ha fått en biokemisk hedershatt
därifrån, för när han stod på topp i näringslivet var han så
inflytelserik att hattmakarna gärna skulle ha tävlat om hans
gunst. På den här tiden var dock fortfarande ett
universitet ett universitet, och hattskojeriet på landets
alla högskolor hade inte riktigt tagit fart. Snart sitter det väl folk
och vinkar med doktorshattar i varenda byskola. För kan de förmå någon
potentat att sätta stämpeln universitet på verksamheten så innebär det
inte bara en statushöjning utan även klirr i kassan och svängrum i
budgeten. |  |
| Nu
är det väl inte bara Örebro Universitet som på detta sätt står i
tacksamhetsskuld till statsministern. Jag läste om att Göran i
större eller mindre utsträckning haft inflytande på Anitra Steens
karriär sedan 1989. Nu har
väl Anitra, om hon inte gjort det tidigare, exeptionella
möjligheter
att återgälda sin välgörare med lite retroaktivt ryggkliande. Om
detta inte befinnes tillräckligt kan hon ju alltid ta med sig en pava
hem från jobbet eller virka en liten hedershatt åt sin husbonde. |
 | Refaat El-Sayed agerar numera barhuvad. Han lär ha blivit en överdängare på squash på äldre dar. Åtminstone har han hävdat sig duktigt i senior-SM. Om vi hade någon nytta av att vi vingklippte detta geniala affärssnille är svårt att säga. Det var nog kanske väl att han aldrig blev vår finansminister eftersom han lär ha yttrat: "Om man har lite skulder är det som en kulle, men om man har mycket skulder blir det som ett berg där man kan gå upp och titta lite på utsikten." |
| Å andra sidan, vad kunde ha ha blivit värre än när vi 1985 hade avreglerat kreditmarknaden. Vi tågade alla med vår finansminister Kjell Olof Feldt i spetsen mot ruinens brant och under denna marsch smulade vi sönder de sista resterna av folkhemmets ekonomi. Det blev Göran Perssons otacksamma uppgift att som nytillträdd finansminister 1994 städa efter kalaset och ingen kunde väl ha gjort det med sådan kraft som vår käre Göran. Allas våra välfärdspengar stoppade han i gapet på de svältande finansinstituten. För detta gav vi honom en realpolitisk hedershatt och utnämnde honom till stadsminister. |
Kommentarer:
Postat av: Mårten
Göran är en pajas!